Hot och våld i vården – så förebygger ni

Hot och våld förekommer på svenska vårdavdelningar. För att lösa problemet måste man arbeta på flera plan – från att utbilda personalen till att säkerställa att cheferna har organisationen i ryggen. Det menar forskaren Jenny Jakobsson.

Dementa patienter som slåss och sparkas för att ”försvara sig”. Patienter som kommer ur narkos och blir förvirrade och våldsamma. Och anhöriga som hotar personalen när de blir missnöjda med behandlingen. Det är några av de hotfulla och våldsamma situationer som kan uppstå på en vårdavdelning.
– På en vårdavdelning kan patienter vistas i veckor eller månader. Hot och våld – även om det inte är allvarliga incidenter – blir då en daglig belastning på personalen. Det sliter på dem i längden.
Det säger Jenny Jakobsson, biträdande lektor på institutionen för vårdvetenskap vid Malmö Universitet. Hon har genomfört en studie där hon har tittat närmare på hot och våld på vårdavdelningar. Studien har bestått av femton djupintervjuer med första linjens chefer.

Alla kan drabbas

Alla medarbetare kan drabbas av hot och våld, men enligt vissa chefer i studien så finns det personer som är mer utsatta; till exempel unga, kvinnor och personer med utländsk härkomst.
Tyvärr vet man inte exakt hur vanligt problemet är – bland annat på grund av att mindre allvarliga händelser ofta inte rapporteras. Varken i form av incidentrapportering eller polisanmälningar. Men genom att anmäla och kartlägga även mindre allvarliga händelser skapar man en överblick av vad som händer. Då kan man också sätta in förebyggande insatser och utbildningar.

Det stora perspektivet

Jenny Jakobsson tycker att det är viktigt att titta på det stora perspektivet; att organisationen gör det de kan för att bädda både för arbetsmiljö och patientsäkerhet. Det handlar om att arbeta med bland annat bemanning och vårdköer, för att minska riskfaktorer som oerfaren eller sliten personal, och frustrerade patienter eller anhöriga.
Medarbetarna skulle också behöva få mer utbildning.
– Många situationer med demenssjuka hade till exempel kunnat undvikas om personalen hade fått tillräcklig utbildning i bemötande.
En annan sak som behövs är mer stöd till cheferna. De sitter i en svår situation eftersom de ska ansvara både för arbetsmiljön – och därmed medarbetarnas säkerhet – och för patienternas rätt till lika vård. Hur gör man med en patient som sparkar och slår all personal som försöker komma i närheten, till exempel?

Det skulle behövas kontaktpersoner för cheferna.

Cheferna behöver ha organisationen i ryggen. Idag är vägen till säkerhetsavdelningen, hr och sjukhuscheferna ofta lång – speciellt på större sjukhus. Det skulle behövas kontaktpersoner för cheferna. Hr skulle också kunna spela en mer aktiv roll. I dagsläget involveras många hr-avdelningar inte förrän det inträffar allvarliga incidenter.
– Man måste rikta uppmärksamhet även på de händelser som gnager på medarbetarna i vardagen.

Text: Anna Wettergård