FÖREBYGG Lagar och föreskrifter

Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, innehåller regler om arbetsbelastning, krav i arbetet, arbetstidens förläggning och om kränkande särbehandling.
Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna. Exempel på arbetsuppgifter och arbetssituationer som kan vara starkt psykiskt påfrestande är att bemöta människor i svåra situationer, utsättas för trauman, lösa konflikter, fatta svåra beslut under press där också etiska dilemman ingår. Det kan också handla om att arbetet innebär återkommande risker för hot och våld.
Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på särskilt påfrestande arbetsförhållanden. Vilka åtgärder som bör väljas beror på vilka förhållanden som gör arbetet starkt psykiskt påfrestande.
Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2015:4.

Föreskrifterna om våld och hot tar bland annat upp att arbetet ska ordnas så att riskerna för hot och våld så långt som det är möjligt förebyggs. Det gäller även hur arbetsplatser ska placeras, utformas och utrustas.
Särskilda säkerhetsrutiner ska hållas aktuella och följas upp fortlöpande. Rutiner kring hot och våld ska vara kända av alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna. Särskilt stöd och handledning ska ges till arbetstagare vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot om våld.
Arbetstagarna ska ha möjlighet att kalla på snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation samt att tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas. En arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren ska ha särskilda rutiner för detta.
Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1993:2.

Föreskrifterna om första hjälpen och krisstöd handlar om hjälpåtgärder vid olycksfall och akut sjukdom som omedelbart behövs för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner, eller hindra skadeutveckling.
Krisstöd innebär det psykiska och sociala omhändertagande som behövs i samband med olyckor och akuta krissituationer, eller allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner.
Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:7.

Föreskrifterna gäller arbete som arbetstagare utför ensamma, i fysisk eller social isolering. Fysisk isolering gäller situationer där arbetstagaren på arbetsplatsen inte kan få kontakt med andra människor utan att använda ett tekniskt kommunikationshjälpmedel. Social isolering gäller situationer där den som utför arbetet befinner sig bland andra människor, men där förhållandena är sådana att det inte går att räkna med hjälp i en kritisk situation.
Arbetstagarens möjligheter till kontakt med andra människor ska beaktas vid planering av ensamarbete. Arbetstagaren ska ha tillräckligt med utbildning, information och instruktion för att kunna utföra arbetet ensam. Det ska även ordnas så att arbetstagaren snabbt kan få hjälp i en nödsituation om ensamarbetet innebär en påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall.
För minderårig gäller speciella regler. Personer under 18 år får inte arbeta ensam med sådant som innebär påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall eller starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter. Det kan handla om att bemöta människor i svåra situationer som svår sjukdom och kris eller situationer med risk för hot och våld.
Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1982:03.

Föreskrifterna gäller utformningen av arbetsplatser. De tar bland annat upp krav och råd om inomhusklimat och ventilation, dagsljus och belysning, personalutrymmen och utrymning.
Arbetsplatser ska vara utformade så att risk för våld eller hot så långt som det är möjligt förebyggs. Exempel på utformning som minimerar risken för våld och hot är att:

• Det finns möjlighet till reträtt ut ur den aktuella lokalen.
• Det finns annan möjlighet att sätta sig i säkerhet i lokalen.
• Det är möjligt att överblicka lokalerna.
• Lokalen inte innehåller gömda skrymslen.
• Det är möjligt att överblicka området utanför en entré innan man öppnar ytterdörren.

Risk för våld och hot kan vara en orsak till utlösning av utrymningslarm. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön innehåller också regler om larm för att tillkalla hjälp.
Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2020:1.

Socialtjänstlagen, SoL, är en ramlag liksom arbetsmiljölagen. Socialtjänstlagen innehåller övergripande mål och grundläggande värderingarna för samhällets socialtjänst. Målen ger uttryck för principen om alla människors lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg. I socialtjänstlagen står det att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet, och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Verksamheter måste uppfylla kraven på god kvalitet och säkerhet för att överhuvudtaget få bedrivas.
Läs mer i socialtjänstlagen.

Skollagen reglerar vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnadshavare har. I lagen står också vilka krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. I skollagen finns ett kapitel som handlar om kvalitet och inflytande och att det ska bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete, och där framgår också att det ska finnas rutiner för att hantera klagomål och att åtgärder ska vidtas om det finns brister i verksamheten. Det står också att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
Läs mer i skollagen.
Läs om kränkande behandling i skolan på Skolverket.

Plan- och bygglagen, PBL, reglerar samhällets krav på planering och byggande. Det är bestämmelserna i plan- och bygglagen som reglerar vilka krav som kan ställas på det som byggs, var och hur du får bygga och. När bygglov ges ska exempelvis bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet.
Läs mer i plan- och bygglagen.

Lagen om skydd mot olyckor reglerar bland annat kommunens uppgifter och vilken myndighet som har ansvaret för räddningsinsatser i olika sammanhang.
Förebyggande verksamhet som staten och kommunerna ansvarar för enligt denna lag ska planeras och organiseras så att den effektivt bidrar till att förebygga bränder och andra olyckor samt förhindra eller begränsa skador till följd av bränder och andra olyckor. Särskild vikt ska läggas vid att förhindra människors död och andra allvarliga skador.
Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.
Läs mer i lagen om skydd mot olyckor.