FÖREBYGG Roller och ansvar

Chef

Närmaste chef är oftast ansvarig för arbetsmiljöarbetet och för att uppmärksamma och åtgärda risker för hot och våld i arbetet. Det görs i samverkan med skyddsombud och medarbetare.
Chef, eller den som har fått arbetsmiljöuppgifter av arbetsgivaren fördelat till sig, ska undersöka och utreda de risker för hot och våld som kan finnas på arbetsplatsen. Och så snart som möjligt genomföra åtgärder för att förebygga de risker som framkommer. Allvarliga risker ska åtgärdas omedelbart om möjligt.
Följ upp åtgärderna och kontrollera att de fått önskad effekt eller att det inte har uppstått nya risker på grund av åtgärderna. Se till att de regler och rutiner som finns är kända av medarbetarna, så att alla vet hur de ska agera om en hot- eller våldssituation uppstår.
När det finns psykiskt påfrestande arbetsuppgifter, med återkommande risker för hot och våld i arbetet, är det särskilt viktigt att vidta åtgärder. Det är tydligt reglerat i föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö , AFS 2015:4 och i föreskrifterna om våld och hot, AFS 1993:2.

Medarbetare

Medarbetare behöver vara delaktiga i det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta görs genom att förmedla vilka risker som finns och rapportera tillbud till närmaste chef/arbetsgivaren eller till skyddsombudet på arbetsplatsen.
Medarbetare ska ha tillräcklig utbildning och information, och få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredsställande trygghet. Och om det finns en risk för återkommande våld eller hot om våld eller om arbetet är psykiskt påfrestande ska medarbetare få särskilt stöd och handledning.  Hjälp och stöd från kollegor och att det finns rutiner för att hantera svåra situationer där risk för hot och våld kan uppstå är viktigt.

Skyddsombud

Skyddsombudet representerar medarbetarna, med uppgiften är att bevaka arbetsmiljön för arbetstagarnas räkning och att delta i arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa på grund av exempelvis hot och våld. Detta görs i samverkan med arbetskollegor och chef. Skyddsombudets uppgift är också att begära de åtgärder som behövs av arbetsgivaren för att undanröja risker.

Skyddskommitté och samverkansgrupp

På arbetsplatser som sysselsätter minst 50 arbetstagare regelbundet ska det finnas en skyddskommitté som är en arbetsgrupp bestående av representanter från arbetsgivaren och från arbetstagarna. Det ska även finnas en skyddskommitté på arbetsställen med färre än 50 arbetstagare om det begärs av arbetstagarna.
Skyddskommitténs uppgift är att planera arbetsmiljöarbetet övergripande. Arbetsplatsens skyddskommitté ska planera åtgärder för hur bland annat hot och våld ska förebyggas och även frågor som rör arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsstället.
Skyddskommittén har till uppgift att hantera och planera utbildningar kopplade till hot och våld.
Där det finns lokalt samverkansavtal är samverkansgruppen tillika skyddskommitté och har samma uppgift som skyddskommittén.

HR

HR kan ofta ge närmsta chef stöd i arbetet, exempelvis genom att visa på metoder och processer hur hot och våld ska undersökas, riskbedömas, hur tillbud och incidenter ska rapporteras och hanteras. HR kan också bistå med analys och tips till chefer och ledning utifrån de underlag som finns.
HR-funktionen ansvarar ofta för utbildningar inom arbetsmiljöområdet.

Säkerhetsansvarig

Ibland finns säkerhetsansvariga i verksamheten eller i organisationen. Uppdraget kan variera. De har ofta en viktig uppgift att se över den fysiska säkerheten, jobba med skalskydd, lokalers utformning med mera. Det är viktigt att HR och säkerhetsansvariga samarbetar kring frågor som berör hot och våld i arbetet och att dessa frågor är en del av det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet.

Krisledning

För större händelser ska en krisledning kunna gå in och stötta upp arbetet. Det handlar då om hot, eller våld, som leder till en kris i verksamheten eller hos enskilda. Verksamheten ska ha en krisledningsplan där det är tydligt vad som ska göras vid en krissituation, och hur den ska hanteras efteråt.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket är en tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter. Myndigheten:

• Genomför inspektioner och kontrollerar arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet på enskilda arbetsställen.
• Prioriterar kontrollerna utifrån de branscher och verksamhetsområden som är mest skadedrabbade.
• Utfärdar juridiskt bindande föreskrifter.
• Sammanställer kunskap och sprider information.
• Svarar på frågor kopplade till arbetsmiljö och arbetsmiljölagen.

Företagshälsovården

Det kan ibland behövas hjälp från andra experter än de som finns i organisationen. Företagshälsovården kan hjälpa till med stödsamtal till dem som behöver, eller hålla en utbildning i hot och våld. De kan också bistå med hjälp i det förebyggande arbetet eller hjälpa till vid en utredning av en händelse med hot och våld.
I vissa organisationer är företagshälsovården inbyggd och är då en intern resurs.

Externa organisationer och experter

Det finns organisationer som är specialiserade på krisstöd kopplat till hot och våld som kan hjälpa till både när något hänt och i det förebyggande arbetet.
Ökade kunskaper om hot och våld  kan skapa trygghet i arbetet. Exempelvis genom att chef och medarbetare tränar på att hantera och bemöta människor i olika situationer. Det kan också minska risken för hot och våld.
Inför planering av en ny verksamhet, eller vid större ombyggnationer, kan specialister hjälpa till med god design så att miljön främjar lugn och trygghet för alla.
För enskilda personer kan även regionen erbjuda krisstöd, ofta via primärvården. Vid allvarligare psykiskt trauma finns ofta en expertenhet att vända sig till.

Partssamverkan

Skyddsombudet ska alltid få information om händelser och det kan också vara lämpligt att ta upp händelsen i samverkansgrupper av olika slag. Delar av eller hela händelseanalysen kan göras i samverkan.
Om liknande händelser ägt rum i andra delar av organisationen kan samverkansgruppen eller skyddskommittén vara ett bra forum för att prata om hur frågorna tas om hand mer samlat. Utbildningsinsatser, säkerhetsgenomgångar eller dylikt samordnas för att dels göra arbetet effektivare, dels för att säkerställa en jämn kvalitet över olika enheter.

Extern samverkan

• 112 – Vid akut hot eller fara ska 112 alltid kontaktas.
• Blåljusaktörer kan komma in även om det inte är fara för liv.
• Olika säkerhetsbolag – Finns ett avtal med ett säkerhetsbolag? Väktare? Kan de vara ett stöd?
• Företagshälsovården – Kan bidra med stödsamtal och utredningshjälp.
• Kris och traumacenter – Regionerna har stöd via öppenvården och via kris- och traumaenheter, om du som medarbetare hamnar i en kris, eller får ett trauma av en händelse.
• Närliggande kommuner och regioner kan samverka vid större kriser. Vilka forum finns för den typen av samverkan så att alla är förberedda vid eventuell kris.