Vissa tjänstemän löper större risk än andra att utsättas för trakasserier, hot eller våld i jobbet. Det är de som har långvariga relationer eller beslutar i frågor som får stora konsekvenser för enskilda. Klimatet har blivit hårdare, säger de intervjuade i en undersökning från Brottsförebyggande Rådet.
Ta trakasserier och hot på allvar, och ta in frågorna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det råder Karolina Hurve, forskare och utredare på BRÅ, som varit med och tagit fram en handbok i ämnet.
I handboken Att förebygga och hantera påverkansförsök finns konkreta råd för arbetsplatsen. Handboken vänder sig främst till tjänstemän.
Det finns flera sätt att arbeta förebyggande mot trakasserier och hot, inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Ett sätt är att riskbedöma arbetsuppgifterna. I vilka situationer finns det en risk för hot eller våld? Hur gör vi konkret för att hantera exempelvis negativa reaktioner på beslut?
– Involvera de anställda i riskbedömningen. Personal som har varit med länge kan arbetsuppgifterna och har varit om många olika händelser. Be att få intervjua dem, säger Karolina Hurve.
Viktigt med väl förankrade rutiner
Trakasserier och hot ska tas på allvar, även om de är diffusa, betonar hon. Hon rekommenderar att man noterar datum och innehåll vid alla hotfulla samtal. Det kan ju hända att samma person utsätter andra medarbetare också.
Systemet för incidentrapportering bör vara tydligt och enkelt. Klara och välförankrade rutiner för vem som gör vad minskar risken för att något faller mellan stolarna.
Hur chefen agerar har stor betydelse när något obehagligt händer. Det är viktigt att skapa en kultur i organisationen där det är högt i tak, så att frågorna kommer upp i ljuset.
– Om jag berättar om ett obehagligt samtal, ska jag inte behöva vara osäker på om chefen kommer att ta händelsen på allvar, säger Karolina Hurve.
Ta också upp frågorna om trakasserier och hot på arbetsplatsträffar, råder hon.
Stöd och polisanmälan
När medarbetare rapporterar incidenter får ledningen den kunskap som krävs för att kunna agera. De som har drabbats kan behöva hjälp av företagshälsovården eller någon annan stödfunktion.
I särskilt allvarliga fall kan de också ha behov av skydd i privatlivet, som personlarm, inbrottslarm eller kameror i bostaden. HR-funktionen och säkerhetsavdelningen behöver samarbeta kring insatserna.
Arbetsgivaren ska även anmäla arbetsolyckor och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket. Arbetsskador, som sjukdom efter en våldshändelse, ska anmälas till Försäkringskassan.
När handlingarna verkar vara ett brott, bör arbetsgivare polisanmäla trakasserier, hot, våld och korruption – även om anmälningarna sällan leder till att någon fälls.
Här hittar du handboken Att förebygga och hantera påverkansförsök
Text: Margareta Edling