Så får de bukt med hot och tystnadskultur
Människor som blir hotfulla när de inte får den bostad de vill ha – det är ett exempel på otillåten påverkan som drabbar medarbetare i Bostadsbolaget i Göteborg. Men nu...
Läs mer
FÖREBYGG Riskbedöm och åtgärda
Att identifiera risker för hot och våld i arbetet, riskbedöma och åtgärda de risker som upptäcks är centralt i det förebyggande arbetet.
Minska risken för hot och våld
Arbetsgivaren ska åtgärda risker i arbetet så att medarbetare inte riskerar att bli sjuka eller drabbas av ohälsa. När arbetet innebär återkommande risker för hot och våld, är det viktigt att löpande riskbedöma och vidta åtgärder. Involvera medarbetarna eftersom de är nära den dagliga verksamheten och en viktig källa till kunskap om vilka risker för hot och våld som finns. Och om det finns risker som närmaste chef inte kan åtgärda behöver frågan lyftas till högre lednings- och samverkansgrupper eller skyddskommittéer.
Läs mer om det systematiska arbetsmiljöarbetet på sidan Förebygg med SAM. Använd gärna det stödmaterial som finns på sidan Checklistor och stöd.
FILM
Så löser vi arbetsmiljöfrågor
I filmen beskrivs hur en arbetsmiljöfråga bäst tas om hand på arbetsplatsen med start i dialogen mellan chef och medarbetare. Prata med din chef eller skyddsombud om risker för hot och våld.
Riskbedöm i samverkan
Att bedöma risker görs bäst i dialog mellan medarbetare, skyddsombud och chef i samverkan för att få med så många olika perspektiv som möjligt.
Vid en riskbedömning är det bra att väga in hur sannolikt det är att risken inträffar och vilka konsekvenserna blir om det sker. Risker som leder till allvarliga konsekvenser och som är sannolika är exempel på allvarliga risker. En allvarlig risk handlar om att det finns ett stort hot mot en medarbetares hälsa eller en stor risk för olyckor. Dessa ska åtgärdas direkt.
Informera om risker
Riskerna i verksamheten ska vara kända av medarbetare inklusive inhyrd personal och tillfälliga vikarier. Alla behöver också känna till hur riskerna ska hanteras och vem som tar emot frågor eller funderingar.
Alla ska känna till rutiner, arbetssätt och planer som finns för att hantera situationer som kan leda till hot och våld. Ibland behövs det åtgärdsplaner för olika elever, patienter, klienter, kunder eller brukare för att veta hur man bäst ska agera.
Riskbedöm olika situationer
I de verksamheter där det finns risk för hot och våld är det bra att analysera så många miljöer och situationer som möjligt i syfte att identifiera risker och riskbedöma. På så sätt kan mycket hot och våld förebyggas i det vardagliga arbetet, exempelvis vid ett hembesök eller vid möte med en ny klient eller brukare. Det är alltid bra att tänka på:
- Hur den fysiska miljön är utformad.
- Om det finns platser och utrymmen där det är extra stor risk för hot och våld.
- Om det finns situationer där riskerna kan vara särskilt stora.
Riskbedömningar ska också göras vid förändringar i verksamheten som påverkar arbetet med hänsyn till risken att utsättas för hot eller våld.
- I skolan kan det exempelvis vara situationer runt raster eller på eftermiddagar när barnen är trötta. Men det kan också vara en stökig klassrumssituation.
- En konfliktsituation där personal gått in för att stoppa ett bråk och sätta en gräns, eller uppmanat en elev eller brukare att sluta med något.
- I vård- och omsorg kan det handla om omvårdnadssituationer under tidspress, eller aktiviteter som brukare eller patienter inte är förberedda på och reagerar negativt.
- För ambulanspersonal och räddningstjänst kan det handla om att arbeta i brottsbelastade områden och våldsamma situationer.
- Inom hälso- och sjukvård kan det vara en patient som reagerar starkt på en läkares beslut att inte förlänga sjukskrivning eller skriva ut en speciell medicin.
- På en akutmottagning kan exempelvis gängrelaterad brottslighet påverka arbetet.
- För socialtjänsten kan det handla om att behöva ge ett negativt besked som påverkar livssituationen och därför väcker starka känslor hos hos klient eller vårdnadshavare.
- För ett kommunalt energibolag som hanterar stadsnätet kan desperationen över att bredbandet ligger nere leda till hotfulla samtal.
- För de som hanterar bygglov kan ett avslag leda till ilska och aggressivitet hos kunden.
- På ett bibliotek kan det handla om att ungdomsgäng befinner sig i lokalerna och uppträder hotfullt när personalen ber dem vara tysta eller avlägsna sig.
- Inom verksamheter som skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård kan både våld och hot vara en del av en sjukdomsbild eller en effekt av medicinering och droger.
Omständigheter att vara uppmärksam på
I de verksamheter där det finns en kontakt med en person över tid, exempelvis socialtjänsten, skolan, äldreomsorgen och psykiatrin, kan det var bra att samla information om vad som kan trigga hot och våld hos en specifik person och i vilka situationer. Det kan även vara hjälpsamt att ha en gemensam strategi för hur dessa personer bäst bemöts i olika situationer i syfte att minimera risken för hot och våld. Affektivt våld som kommer från en drogpåverkad eller psykotisk person exempelvis kan komma helt utan förvarning. Hur gör ni då?
Ta hjälp av:
En situation kan eskalera om personen:
- Är drogpåverkad, psykotisk, har en svår psykisk sjukdom, en demenssjukdom, hjärnskada eller vissa kognitiva funktionshinder.
- Har använt ett våldsamt beteende tidigare eller är känslomässigt labil.
- Har stora koncentrationssvårigheter.
- Är orolig eller tycks ha stark ångest.
- Är väldigt arrogant, självupptagen eller uppfodrande.
- Beter sig impulsivt, är framfusig och krävande.
- Kräver alltmer uppmärksamhet, är högljudd och skriker samt använder svordomar och andra kraftord.
Riskbedöm ensamarbete
Om det förekommer ensamarbete i verksamheten, eller om ensamarbete planeras, ska arbetsgivaren alltid bedöma riskerna. Arbetsgivaren ska också involvera skyddsombudet i riskbedömningen av ensamarbete. Är det möjligt bör ensamarbete undvikas om det finns en risk för hot eller våld. Sätt också in de åtgärder som behövs för att minimera risk för stark psykisk påfrestning och kroppsskada. Skyddskommittén eller samverkansgruppen kan behandla den mer långsiktiga planeringen av ensamarbete. Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Ensamarbete AFS 1982:3.
Minderåriga och ensamarbete
- Minderårig får inte arbeta ensam med sådant som innebär påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall eller starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter. Det kan handla om att bemöta människor i svåra situationer som svår sjukdom och kris eller situationer med risk för hot och våld.
Ensamarbete kan vara:
- Fysisk isolering: Arbete där man inte kan få kontakt med andra människor på arbetsplatsen utan att använda tekniska hjälpmedel.
- Social isolering: Arbete där man befinner sig bland andra människor men inte kan räkna med hjälp i en kritisk situation. Det kan till exempel gälla nattarbetande vårdpersonal, personlig assistent, hembesök inom socialtjänsten.
Tänk på att medarbetarna har:
- Rätt utbildning, får adekvat introduktion och information eller instruktion om det arbete som ska utföras.
- Möjlighet att ta snabb och säker kontakt med andra personer genom telefon, anrop och larm.
- Möjlighet att rådgöra med någon som har kunskap om arbetet vid komplicerade och svåra situationer.
Undvik ensamarbete:
- Om risken för stark psykisk påfrestning och/eller kroppsskada är för stor.
- Om det inte går att snabbt och säkert tillkalla hjälp från andra personer.
Krisstöd utifrån riskerna
När det finns risker i verksamheten, som risker för hot och våld, och de kan leda till krisreaktioner så ska arbetsgivaren se till att det finns ett krisstöd. Krisstödet ska planeras, ordnas och följas upp med utgångspunkt i de risker som finns, och utifrån en bedömning av dem, enligt föreskrifterna Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7.
Läs mer om krisstöd vid en händelse.
Ta fram åtgärder
Enligt föreskrifterna Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2, ska arbetsplatser utformas, utrustas och placeras så att risken för hot och våld så långt som möjligt förebyggs. Det innebär att arbetsplatser behöver ha rutiner på plats och vara förberedda på händelser som kan uppstå, men också att jobba med förebyggande åtgärder och främja trygghet.
När risker för hot och våld undersökts, riskbedömts och analyserats tas en åtgärdsplan fram. Kom ihåg att följa upp de åtgärder som vidtagits för att se att de fått önskad effekt och inte bidragit till nya risker.
Ta hjälp av:
En åtgärdsplan kan exempelvis innehålla:
- Organisatoriska förändringar
- Säkerhetsrutiner
- Larm
- Bemanning
- Tekniska hjälpmedel
- Anpassning av lokaler
- Information och utbildning
- Beredskap för en god krishantering
- Åtgärder efter inträffad skada
ARTIKEL
Så gör andra
Jobba tillsammans
Vilka risker finns hos er?
Med stöd i den här gruppaktiviteten får ni på ett enkelt sätt prata om risker för hot och våld i arbetet. Aktiviteten är ett komplement till skyddsronder och löpande riskbedömningar.
