Så kan du stötta en kollega i kris
Den som befinner sig i kris kan ha stort stöd av kollegorna på arbetet. De kan lyssna, erbjuda en fika eller avlastning med någon arbetsuppgift. Ingen kan göra allt, men...
Läs mer
OM NÅGOT HÄNDER Efter en händelse
Här finns vägledning för dig som chef om vad som behöver göras efter en händelse med hot eller våld på arbetet.
Erbjud stöd
Både subtila hot, konkreta hot, milt våld och mer allvarligt våld kan alla ge reaktioner hos både direkt drabbade och indirekt drabbade. Vilket stöd som behövs avgörs av personens upplevelser och reaktioner, det är viktigt att stödet är frivilligt.
Stödet syftar till att förebygga och lindra psykisk skada. Det gäller både om händelsen inneburit en kris för någon eller några av de inblandade, eller om de bara behöver stöd att bearbeta händelsen. Även om händelsen inte innebär en kris är det bra om det finns rutiner för vad som gäller, om exempelvis företagshälsovården kan kontaktas för stöd, vem som gör det och hur det går till.
Ta hjälp av:
Samtalsstöd
Att hålla i samtal efter en svår händelse och med människor som kanske är i kris kan kännas svårt. Ta hjälp av företagshälsovården vid behov. Här är några tips som kan göra att samtalet upplevs positivt och hjälpsamt.
Bekräfta
Bekräfta personen du har samtal med. Då känner sig personen sedd och förstådd, och det hjälper till i processen. Bekräfta kan du göra på olika sätt, exempelvis genom ditt kroppsspråk eller genom att repetera det personen säger, men med egna ord:
– Så personen hotade dig alltså i mejlet? Addera gärna en fråga: – Hur reagerade du då?
– Så du hamnade i ett hörn och kände dig trängd.
Spegla det personen säger genom att säga saker som:
– Det låter verkligen som en svår situation.
– Jag förstår utifrån det du säger att det har väckt starka känslor hos dig.
– Jag hör att det här har varit riktigt jobbigt för dig – det var verkligen en svår händelse du var med om.
Lyssna
Ofta vill vi bidra med egna tankar och råd när människor har negativa upplevelser. I ett visst läge kan det vara bra, men om en person ganska nyligen varit med om något smärtsamt är det ofta bra att spara den typen av egna tankar och råd, och bara fokusera vad personen berättar och hur den upplevde situationen samt vad som behöver göras härnäst.
Normalisera
Människor kan lätt tänka att det är ”fel” på deras tankar, känslor och reaktioner. Då är det bra att normalisera – det kan lugna.
Exempel på vad du kan säga:
– Du har berättat hur du reagerat och jag vill bara säga att det är helt normalt att reagera så här. Jag förstår att du är orolig.
– Det är vanligt att reagera så här på svåra händelser – det kommer gå över med tiden.
Om du är orolig för hur personen reagerat kan du fortfarande normalisera och samtidigt föreslå att personen går till företagshälsovården eller hälso- och sjukvården för att få stöd att hantera händelsen.
Följ upp
Människors reaktioner efter en händelse förändras över tid. Precis när det hänt kan personen vara i någon form av chock, och ganska snart kan mer och mer känslor kopplade till händelsen komma fram. Efter en tid har händelsen oftast bearbetats. Om symptom kvarstår efter några månader eller om personen har svårt att klara det vanliga vardagliga kan professionell hjälp behövas.
Som chef är det bra att följa processen. Både för att säkerställa att alla inblandade får det stöd de behöver, och att det ger önskad effekt. Stäm av kontinuerligt.
Det kan vara bra att boka ny tid för att stämma av, att prata om eventuella arbetsanpassningar, och kanske hur personen ska komma vidare i sin process.
Läs mer vad som är bra att tänka på i samtal med den som utsatts för hot eller våld.
Ta hjälp av:
Hjälp varandra
Att prata om det som hänt, att ha någon som bollplank eller annat stöd kan bidra till lärande och få perspektiv på det som hänt. Och genom att ge händelsen och processen lite tid skapas möjlighet att komma fram till hur arbetet med hot och våld och arbetet med krishantering i verksamheten kan förbättras. Tänk också på att:
En chef som stått mitt i en händelse, och stöttat upp medarbetare i svåra händelser kan också behöva stöd. Chefer kan naturligtvis själva bli utsatta och behöva stöd, och har då förstås samma rättigheter som sina medarbetare.
Chefer behöver ha kunskaper om vad verksamheten erbjuder för krisstöd och känna till verksamhetens rutiner för vad som ska göras i händelse av kris.
Som kollega har du en viktig roll. Forskning visar att socialt stöd från sin chef och sina arbetskamrater är mycket viktigt för den som blir eller har blivit utsatt för hot eller våld.
I den mer akuta fasen är fokus på psykologisk första hjälpen, och därefter är stödet fortsatt viktigt, men kan då vara mer kollegialt. Stödet kan handla om att fråga hur någon mår, att lyssna om någon behöver berätta om en obehaglig upplevelse. Om du är orolig för en kollega kan du alltid prata med din chef.
Att få stöd i en svår situation kan hjälpa den drabbade att hantera situationen på bästa sätt, och få hjälp att sortera i tankar och känslor kring det som hänt.
Ta hänsyn till individers och verksamhetens behov för att orka i längden.
Vid svårare händelser kan medarbetare behöva arbetsanpassningar under en tid. Ordinarie arbetsuppgifter kanske väcker svåra tankar och känslor från händelsen. Att gå till arbetet är oftast bra, så se gärna över möjligheten till arbetsanpassningar för att ta tillvara arbetsförmåga.
ARTIKEL
Så gör andra
Rapportera och anmäl
En viktig del i det förebyggande arbetet är rapportering och anmälan av tillbud och arbetsskador. När något hänt ska det både rapporteras internt och anmälas externt beroende på vad som har hänt.
- Rapportera omgående till närmaste chef eller till representant för arbetsgivaren, exempelvis HR, om någon i verksamheten drabbas.
- Arbetsgivaren ska informera skyddsombudet.
- Rapportera händelsen i ert interna system. IA-systemet från Afa Försäkring är ett exempel på systemstöd som är fritt att använda.
Arbetsgivaren är skyldig att anmäla till Arbetsmiljöverket om det inträffar tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, exempelvis allvarliga hot och våldshändelser som knivhot eller hot med skjutvapen. Det gäller även skador som drabbat flera arbetstagare samtidigt i samband med arbetet.
Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket har en gemensam e-tjänst anmalarbetsskada.se där anmälningar kan göras som gäller:
- Dödsfall i arbetet.
- Svårare personskador.
- Skador i arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt.
- Allvarliga tillbud, det vill säga en händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.
- Dödsfall ska även anmälas till AFA Försäkring
Alla arbetsskador oavsett svårighetsgrad ska anmälas till Försäkringskassan och till AFA försäkring samt till eventuella andra försäkringsbolag. Läs mer om anmälan av arbetsskada här. Denna anmälan görs av arbetstagaren själv.
En arbetsskada orsakad av hot eller våld kan vara fysiska skador orsakade av våld och även psykisk ohälsa till följd av händelsen. Även om du drabbats på väg till eller från arbetet kan det räknas som arbetsskada.
Intern utredning av händelse
Arbetsgivaren är skyldig att dokumentera och utreda orsakerna om en arbetstagare drabbas av ohälsa, olycksfall eller om ett allvarligt tillbud har inträffat i arbetet. Vid dödsfall i arbetet görs alltid även en polisutredning.
Ta hjälp av:
Den interna utredningen genomförs systematiskt i sex olika steg:
- Samla information
- Analysera
- Ta fram åtgärdsförslag
- Prioritera
- Åtgärda
- Följ upp
Händelser som inneburit eller riskerat att få allvarliga konsekvenser, och även händelser som kanske är mindre allvarliga, men som berör fler eller sker oftare, bör utredas mer omfattande och genomföras systematiskt.
I en utredning ska åtgärdsförslag dokumenteras och ansvaret för att de utförs ska fördelas. Efter eventuella åtgärder bör en förnyad riskbedömning genomföras för att se att åtgärderna fått avsedd effekt och inte skapat några ny risker. Följ upp för ett kontinuerligt lärande i verksamheten.
Skyddsombudet ska alltid vara med vid en intern utredning. Det är ofta bra att många i verksamheten involveras för att ta vara på allas tankar och idéer. Då uppstår också ett lärande i arbetsgruppen.
Utredningen syftar till att förebygga att liknande händelser sker igen och till ett ökat lärande. Därför är återkoppling till arbetsgruppen viktig, och även att de får komma med viktig input i utredningens olika faser.
Använd mallen Utredning av händelse som stöd.
Polisanmäl hot och våld
Dokumentera alla hot och våldshändelser, och vid allvarliga händelser görs en polisanmälan. Den görs oftast av närmsta chef som representant och arbetsmiljöansvarig för verksamheten. Den som är drabbad kallas målsägande.
Anmälan ska innehålla en redogörelse för händelsen och eventuella tidigare händelser kopplade till personen samt målsägandes personnummer och tilltalsnamn och arbetsgivarens adress. Om den misstänkte är under 18 år informeras socialtjänsten och vårdnadshavarna av polisen.
Även hot kan polisanmälas. Olaga hot regleras i brottsbalken och kan ge fängelse om det avser att framkalla allvarlig rädsla, och kan betraktas som grovt om det exempelvis finns vapen med i bilden. Den utsatta kan ha rätt till brottskadeersättning. Ansök skriftligt hos brottsoffer-myndigheten senast tre år efter brottet.
- Börja med att göra en kartläggning av konsekvenserna av en polisanmälan och informera målsägaren.
- Vilka resurser behövs för att stödja målsägaren genom hela processen?
- Vem ska stå för anmälan?
- Om den drabbade ska stå för anmälan – vem ska hjälpa den drabbade att anmäla till polis?
- Om arbetsgivaren står för anmälan kommer den drabbade att stå som målsägande om det leder till åtal. Informera målsägande om det.
- Vem ska följa med den drabbade till rättssalen om anmälan går till domstol?
- Bestäm var all post i ärendet ska skickas, om den ska gå till arbetsgivaren eller till den drabbades hemadress.
- Bestäm vem som kan begära av polisen att posten skickas till arbetsgivaren.
Kommunikation i kris
Kommunikation är alltid viktigt och inte minst vid händelser som annars riskerar att skapa ryktesspridning och oro. En god kommunikation bidrar till trygghet.
Se till att det finns en kommunikationsplan i verksamheten att följa, helst en som är särskilt anpassad för kommunikation i kris. Vad behöver kommuniceras? Formulera det kortfattat och sakligt. Vad behöver mottagarna veta? Vad ska mottagarna känna och eventuellt göra när de fått informationen?
Ofta behöver alla medarbetare inom den berörda enheten få information om vad som hänt, vid en större händelse kanske det rör sig om fler enheter eller hela verksamheten.
Vid mindre allvarliga händelser är intern kommunikation ofta tillräcklig och då behöver ni ha pratat igenom hur den typen av information ska kommuniceras, med vilket syfte och i vilka kanaler. Det behöver också finnas en beredskap på eventuella reaktioner som kan uppstå efter kommunikationen.
Vid större händelser kan omvärlden behöva veta vad som hänt och media kan vilja rapportera om det. Övriga intressenter, så som samverkanspartners till verksamheten, aktuella myndigheter med flera behöver identifieras.
Bestäm om ni ska gå ut med proaktiv information, eller besvara frågor reaktivt om ni blir kontaktade. Utse ansvariga för de olika kontakterna och hänvisa till dem vid frågor. Ha gärna en checklista att följa och skriv ned troliga frågor med svar utifrån händelsen som inträffat.
Tänk på det här…
- Klargör syftet med kommunikationen.
- Tydliggör vilka som ansvarar för kommunikationen.
- Tydliggör vilka som är mottagare av kommunikationen, identifiera målgrupper, både internt och externt.
- Formulera budskap med hänsyn till olika situationer och olika mottagare.
- Bestäm kanaler för kommunikationen.
…och på det här:
- Tänk på dem som inte arbetar just nu, arbetar på distans eller på annan plats.
- Kommunicera med hänsyn till tajming och att nå ut med formell information innan eventuell ryktesspridning.
- Kommunikationsinsatserna kan behöva återkomma och i olika kanaler.
- Berätta hur ofta informationen kommer uppdateras.
JOBBA TILLSAMMANS
Vilka rutiner har ni?
Se över era rutiner och skapa en gemensam bild av vad som gäller när något har hänt.
